EAIPA (European Association of Independent Performing Arts), där Danscentrum Sverige är medlem och representerat i styrelsen, ställer sig bakom Culture Action Europes inspel till EU-kommissionens arbete med EU Artists’ Charter, som syftar till att stärka rättvisa arbetsvillkor, skälig ersättning och social trygghet för kulturarbetare inom EU.

Nyheter och blogginlägg

Den 15 oktober deltog Amy Fee och Danscentrum Sverige i ett rundabordssamtal om
EUs kommande program AgoraEU 2028-2034, med bland andra Europaparlamentarikern
Alice Bah Kuhnke, Kultur- och Arbetsmarknadsdepartementet.
AgoraEU är en hopslagning av tidigare Kreativa Europaprogrammet och CERV, programmet
för demokrati, rättigheter och civilsamhälle.
Danscentrum lyfte riskerna med Europaparlamentets förslag att öronmärka en del av
kulturprogrammets budget för musik. En uppdelning av finansieringen mellan konstformer
kommer att leda till att varje konstform behöver bedriva påverkansarbete för att säkra sin egen del av budgeten. Det skulle flytta fokus från en av Kreativa Europas viktigaste funktioner
idag, att möjliggöra konstnärlig frihet och internationella samarbeten över
konstformsgränserna.
Bristen på infrastruktur är stor även inom dans och övrig fri scenkonst, gällande tex.
produktionslokaler, scener, arrangörer och fungerande turnéstrukturer. Musik- och
filmsektorerna har större organisationer och mer utvecklad statistik, vilket gör det lättare att
synliggöra deras brist på infrastruktur och konstformer med svagare statistik riskerar
ytterligare osynliggörande.
Flera organisationer uttryckte bestörtning över de föreslagna budgetnedskärningarna. EU-
kommissionen har föreslagit 8,6 miljarder euro till AgoraEU för 2028-2034, men det senaste
övergripande förhandlingsunderlaget föreslår budget på 6 miljarder euro, en nästan 30%
minskning.
För den fria dansen har Kreativa Europaprojekt länge varit viktiga för att kunna utveckla fleråriga internationella samarbeten, skapa nya verk och möta publik i hela Europa.
Uppdaterat: 26 okt.
Vi välkomnar ambitionen att bredda kulturens finansiering, men betonar att nya finansieringsmodeller måste fungera även för den fria professionella dansen. Även mindre investeringar kan göra stor skillnad för möjligheten att skapa produktioner, samarbeten och arbetstillfällen. Danscentrum framhåller att privat finansiering ska komplettera och förstärka, aldrig ersätta, en stabil och långsiktig offentlig finansiering.
Ett konkret förslag: en matchningstrappa anpassad till den fria scenkonsten
Utredningen föreslår att staten matchar privat finansiering på 1-10 miljoner kronor med 25%. Det är en för hög tröskel för den fria dansen, där betydligt mindre belopp möjliggör residens, samproduktioner, turnéer, internationell marknadsföring eller nyanställningar.
Danscentrum föreslår en matchningstrappa där privata bidrag på 50 000-250 000 kronor matchas med 100%, från 250 000 kronor med 50% och från en miljon kronor med utredningens föreslagna 25%. En högre matchning för mindre bidrag skulle öppna för fler privata finansiärer, stiftelser och donatorer som inte kan bidra med miljonbelopp.
Den fria dansen har redan en blandekonomi där offentliga bidrag kombineras med samproduktioner, internationella samarbeten och resurser som lokaler, teknik och tjänster. Danscentrum vill att det klargörs om och hur sådan avtalad finansiering kan ingå i matchningsmodellen.
Investeringsprogrammet måste stärka dansens arbetsmarknad
Danscentrums statistik visar att antalet kommuner med registrerad dansverksamhet minskade från 175 till 136 mellan 2024 och 2025. Investeringsprogrammets mål bör därför inte enbart mätas i insamlade kronor, utan också i nya arbetstillfällen, internationella samarbeten, geografisk räckvidd och att publik i hela landet får likvärdig tillgång till dans.
Danscentrum vet från internationella satsningar att nya kontakter kan leda till samarbeten först flera år senare. Den fria dansen måste få långsiktiga förutsättningar att bygga relationer - för att kunna delta i programmets satsningar.
