top of page

Nyheter och blogginlägg

Blåljus

Här kan du läsa Danscentrum Sveriges inspel till Kulturrådets och Konstnärsnämndens redovisning av uppdrag angående organisationsförändring.


16 april 2024


Till Kulturdepartementet,


Ärende: Inspel på dokumentet “Redovisning av uppdrag om att lämna förslag om organisationsförändring” – sammanslagning av Kulturrådet och Konstnärsnämnden


Danscentrum Sverige framför härmed våra synpunkter gällande regeringens förslag att inordna Konstnärsnämndens verksamhet under Kulturrådet. 


Vi ser med oro på förslaget om sammanslagningen. Vi anser att det kan försvaga den redan bräckliga infrastrukturen inom kultursektorn. Målet att använda statens resurser effektivt och ändamålsenligt stöder vi, det är dock viktigt att ta hänsyn till frågans komplexitet och betydelsen av de berörda myndigheternas roll för Sveriges kulturskapare. 


Kulturrådet främjar kulturutbudet i hela landet genom att rikta sina bidrag mot produktion, publikfrämjande och egenutövande inom konst och kultur. Det inkluderar både årliga verksamhetsbidrag och tillfälliga projektbidrag till konstnärliga grupper, arrangörer av scenkonst och konserter samt de som arbetar med främjande verksamhet. Målgrupperna för deras stöd omfattar juridiska personer, organisationer och grupper. Fokus ligger på att främja produktionen av konst och kultur samt att nå ut till en bred publik i hela landet.. 


Konstnärsnämnden är Sveriges ledande expertmyndighet för kulturskapares villkor och konstnärspolitik. Historiskt spelar myndigheten en central roll i att främja ett konstnärspolitiskt perspektiv inom svensk kulturpolitik. Genom sitt arbete har Konstnärsnämnden möjliggjort för tusentals konstnärer och kulturskapare att utveckla sitt konstnärskap och skapa förutsättningar för att kunna försörja sig inom sina yrken. Ett av Konstnärsnämndens främsta uppdrag enligt regleringsbrevet är att värna om konstnärers och kulturskapares konstnärliga frihet. Det bidrar till att främja konstnärlig kvalitet och utveckling. 


Myndigheternas verksamheter har var för sig centrala roller för danssektorn och dess aktörer, kompletterar varandra och syftar till att stärka kulturutbudet och konstnärernas verksamhet på olika nivåer. 


Danscentrum Sverige anser att konstnärlig frihet och mångfald inom kulturområdet främjas genom tillgång till olika finansieringskällor och arbets- och referensgrupper. Denna mångfald är avgörande för kulturens ekonomi, demokratin och den konstnärliga utvecklingen. Centraliserad styrning genom myndighetssammanslagning kan öka likriktningen inom kulturområdet. Att ha separata myndigheter med olika finansieringsmöjligheter och kompetenser är viktigt för att bevara en stark och diversifierad kulturinfrastruktur. Vi vill även understryka den ovärderliga kompetens och erfarenhet som Konstnärsnämnden besitter, vilket riskerar gå förlorad vid en sammanslagning.


Vi delar inte bilden av att konstnärer och kulturskapare skulle uppleva problem med att det finns fler än en myndighet att vända sig till på området. Tvärtom ser de det som en fördel att Konstnärsnämnden och Kulturrådet är separata enheter som kompletterar varandra och har olika målsättningar. Under pandemin var inte den utmanande faktorn tillgången till flera myndigheter, utan snarare bristen på stöd som passade kulturarbetarnas unika situationer. Våra medlemmar arbetar som frilansare, kombinatörer eller egenföretagare. Problemet med att veta var man skulle vända sig för att få krisstöd under pandemin uppstod eftersom de också kunde söka stöd från flera andra myndigheter, såsom Tillväxtverket och Skatteverket. Svårigheten låg i att de initiala pandemistöden inte passade för kombinatörer eller frilansare vilka utgör en stor del av konstnärskåren.


Vidare vill vi framhålla att pandemin har satt djupa spår på den fria kulturarbetsmarknaden och att den ännu inte har återhämtat sig. Den rådande lågkonjunkturen och inflationen påverkar konstnärers och kulturskapares villkor negativt. Även gästspelscenter, regioner och kommuner, som är beställarledet inom dansen, har drabbats ekonomiskt. Det har en stor påverkan på dansen då få utövare har verksamhetsbidrag och egna lokaler där man kan möta publiken. Dansen programläggs av andra kulturinstitutioner, skolor och på den internationella marknaden. De krav som ställs på digital produktion, interaktion med publiken och den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens betonar vikten av innovation och konstnärlig utveckling för att effektivt engagera både publiken och egenutövarna på nya sätt. Denna anpassning är också avgörande för att utveckla en mer hållbar infrastruktur för turnerande inom dansen och för att motverka den fly-in-fly-out ekonomin genom samarbetsmodeller.


Det är vår bestämda övertygelse att det är fel att integrera den främsta myndigheten för att främja konstnärers individuella konstnärliga utveckling och kulturskapares sociala och ekonomiska villkor i en annan organisation. En sådan omstrukturering innebär enligt Danscentrum Sverige betydande risker för den nationella konstnärspolitiken, vilket i sin tur skulle vara till skada för landets yrkesverksamma konstnärer och kulturskapare samt för de kulturella och kreativa näringarna som helhet.


Risker identifierade i myndigheternas redovisning som Danscentrum Sverige vill lyfta: 


  • Kortsiktiga prioriteringar: En fusion av Konstnärsnämnden och Kulturrådet skulle innebära att både Konstnärsnämndens och Kulturrådets primära arbete får mindre uppmärksamhet till förmån för den administrativa processen kring sammanslagningen. Detta är särskilt problematiskt med tanke på den redan pressade ekonomiska situationen inom kultursektorn. Under en sådan post-pandemiskt känslig tid bör myndigheternas fokus ligga på uppdragen och de kulturpolitiska målen.

  • Kostnadseffektivitet och besparingar: De beskrivna administrativa besparingarna på ca 600 000 kr är små i förhållande till de betydande extrakostnaderna på ca. 10 miljoner kr vid en eventuell sammanslagning. Eventuella hyresbesparingar genom en flytt av Konstnärsnämnden till Kulturrådets lokaler är osäkra, särskilt med tanke på behovet av alternativa lokaler för verksamheter som IASPIS och det internationella dansprogrammet. 


  • Kvalitetsförluster och ekonomiska konsekvenser: 

  • Separationen av vissa delar av Konstnärsnämndens verksamhet vid en sammanslagning kan leda till kvalitetsförluster och osäkerhet kring ekonomiska konsekvenser, särskilt gällande arbetslokaler och verksamhetens effektivitet.

  • Separationen av IASPIS och det internationella dansprogrammet från övriga internationella program kan leda till kvalitetsförluster då dagliga möten mellan konstnärer och myndighetspersonal bidrar till kunskapsinsamling och agila analyser i den snabbt föränderliga kultursektorn.

  • Intressekonflikter: Kulturrådets målgrupper skulle komma att inkludera arbets- och uppdragsgivare vilket kan leda till interna spänningar i en samlad myndighet när det gäller att stärka individuella konstnärers ställning/utveckling.

  • Underordnat konstnärsperspektiv: Det konstnärspolitiska perspektivet riskerar att hamna i skuggan vid t ex förändringar i Kulturrådets regleringsbrev, vilket kan försvaga konstnärspolitiken på lång sikt.

  • Komplexitet i bidragsprocessen: Trots formella ordningar kan en sammanslagning göra det mer komplicerat att söka bidrag för konstnärlig utveckling, vilket kan leda till begränsad finansiering för mer normbrytande konst.

  • Minskad mångfald: En likriktning av bedömningar och finansiering kan leda till minskad kulturell mångfald och smalare utbud av kulturella uttryck inom kulturpolitiken.

  • Produktionsförlust utan Konstnärsnämndens anpassade dansstudio: Inom dansen förlorar Stockholm redan produktionsmöjligheter pga. bristen på tillgängliga danslokaler och därför är Internationella dansprogrammets studio enormt viktigt för residens, internationellt samarbete och konstnärliga utbyten för svenska danskonstnärer.

Synpunkter:

  • Under 2022 överfördes Musikverkets främjandeuppdrag till Kulturrådet. Många musikorganisationer har påpekat att det har funnits otydlighet kring hur uppdraget organiserades inom Kulturrådet. Musikverksstödet reducerades med en miljon och förändrades från att ha varit ett innovationsstöd till att omdefinieras till ett mer allmänt musikändamål. Även om personalen följde med från Musikverket, påverkades den tidigare snabbfotade kommunikationen och produktiviteten. En jämförelse kan dras med Kulturbryggan – där arbetssättet och profilen behölls när den överfördes till Konstnärsnämnden.

  • Vi menar, som KLYS lyft i flera sammanhang, att arbetet med en eventuell sammanslagning bör avvakta den pågående utredning om mindre myndigheters uppgifter och organisering, som ska vara klar den 15 december 2024 (dir 2023:132).

  • När uppdraget är inlämnat till regeringen bör en regelrätt remittering av förslaget ske till berörda remissinstanser, inklusive centrumbildningarna och landets kulturskaparorganisationer. I kulturutredningen från 2009 ingick ett förslag till sammanslagning av Kulturrådet och Konstnärsnämnden, som efter remissrunda inte ledde till åtgärder. 

Sammanfattningsvis anser Danscentrum Sverige att det är av vikt att behålla dessa myndigheter som separata enheter för att säkerställa en livskraftig och mångsidig kultursektor. Danscentrum Sverige och övriga 12 centrumbildningar träffar gärna kulturministern för att tala om de två myndigheternas viktiga och olika roller i deras komplexa arbete samt deras stora betydelse för Sveriges kulturskapare.


Med vänliga hälsningar,

Amy Fee, verksamhetsledare

Ann-Sofie Eriksson, ordförande

För Danscentrum Sveriges styrelse


11 visningar

Kulturministern: Bjud in till dialog för danssektorns framtid, möjligheter och behov!

Vi är många som önskar att Kulturministern tar initiativet och samlar dansområdet till ett samtal där vi kan utforska möjligheter, utmaningar, idéer och behov. Låt oss gemensamt arbeta för att främja danssektorn så den kan nå sin fulla kreativa potential. Danskonsten är i en period av stark tillväxt och med en globalt växande publik. Dansen är en källa till innovation, nya perspektiv och kunskap. Den är en starkt bidragande del i samhällsbyggandet och människors välbefinnande. För att främja hållbar utveckling av konstformen krävs infrastruktur, långsiktiga samarbeten och en samsyn kring dansens ekosystem. Kulturella och kreativa näringar lyfts som en nyckelbransch för Sveriges utveckling – oberoende av geografisk plats. Danskonstnärer inom den fria sektorn, där många är egenföretagare, är en viktig del av vårt lands ekonomi och kulturella mångfald.


2024-03-27


Till kulturminister Parisa Liljestrand, 


Danskonsten är ett innovativt konstområde i stark utveckling och med en växande publik. Professionens signum är en dynamisk, diversifierad och internationaliserad konstnärlig miljö. Området inspirerar även andra konstområden och bidrar till kulturell utveckling på många olika plan. 


Dansen är, trots sin mångtusenåriga historia, ett relativt ungt kulturpolitiskt område. Det innebär att många av de kulturpolitiska strukturer som byggdes upp under 1900-talet inte innefattade dansen. Mycket har dock hänt sedan dansen synliggjordes som kulturpolitiskt område 1996, och området har vuxit starkt tack vare Handlingsprogrammet för den professionella dansen som togs fram på den dåvarande regeringens uppdrag 2005. 

Men – möjligheten att skapa och möta danskonst hämmas fortfarande av en bristande infrastruktur. Detta hotar den kontinuitet som är förutsättning för konstnärlig utveckling och hämmar mångfald, återväxt och förutsättningar för diversifierade uttryck. Bristerna hindrar också konstområdets möte med en nyfiket växande publik i alla åldrar och i alla delar av landet. 


Det krävs nu nya tag, med nytänkande och framåtblickande åtgärder. Vi uppmanar därför kulturministern att samla områdets aktörer till ett samtal för att lyssna in de idéer och behov som finns för att främja den inkluderande och innovativa konstart som dansen är. 


Lisa Poska, VD, Dansalliansen 

Simon Norrthon, Förbundsordförande, Fackförbundet Scen & Film 

Mikael Brännvall, VD, Svensk Scenkonst 

Anne-Sofie Eriksson, Ordförande, Danscentrum Sverige 

Linda Adami, Ordförande, Danscentrum Stockholm 

Mike Gamble, Ordförande, Danscentrum Väst 

Jenny Schinkler, Ordförande, Danscentrum Norr 

Lisa Nilsson, Vice ordförande, Danscentrum Syd 

Carina Norée, Verksamhetsledare, Dansnät Sverige 

Mia Larsson, Danschef, Riksteatern & Cullberg 

Emelie Johansson, Verksamhetschef, SITE Sweden 

Efva Lilja, Koreograf 

Martin Forsberg, Danschef, Norrdans 

Mira Helenius Martinsson, VD och Konstnärlig ledare, Skånes Dansteater 

Anna Efraimsson, Teaterchef, MDT Moderna Dansteatern 

Niklas Borefors, VD & scenkonstchef, Regionteatern Blekinge Kronoberg 

Annika Ostwald, Verksamhetsledare/Konstnärlig ledare, Rum för dans 

Monika Milocco, Konstnärlig Chef Dans, Regionteater Väst 

Camilla Ekelöf, Konstnärlig chef Unga Spira och Dans, Smålands Musik & Teater 

Destiny af Kleen, Verksamhetsledare, DansPlats Skog, PHIDR 

Nicolas Le Riche, Balettchef, Kungliga Operan 

Johannes Öhman, Teaterchef/Konstnärlig ledare, Dansens Hus 

Chrysa Parkinson, Ämneschef Dans, Professor i dans, Stockholms konstnärliga högskola 

Lisa Spets, Verksamhetsledare/Konstnärlig ledare, ZebraDans 

Marie Wårell, Verksamhetschef, Dansinitiativet 

Terry Johnson, Producent, Johnson & Bergsmark 

Anna Grip, Hallen i Farsta 

Lina Ehn Öberg, Verksamhetsledare, Scenkonsthuset Bastionen 

Olof Westring, Konstnärlig ledare, Dans i Nord 

Francesco Scavetta, Konstnärlig ledare, Vitlycke-Centre for Performing Arts (Tanumshede) 

Cecilia Roos, Professor i Konstnärliga praktiker, Vicerektor forskning, Stockholms konstnärliga högskola 

Magnus Nordberg, VD, Nordberg Movement 

Amanda Billberg & Jannine Rivel, Mer Dans åt Folket 

Liv Aira, Artistic Director, Invisible People Contemporary Dance Company/Samiskt danscenter Jillat 

Rebecca Yates, Konstnärlig ledare och Anna Johansson, Verksamhetsledare, Dans i Blekinge 

Anna Berglund, Verksamhetsledare, DANSiSTAN/CIRKUSiSTAN 

Ofelia Jarl Ortega, Molly Engblom, Ordföranden, höjden Studios 

Anna Koch, Koreograf, dansare och konstnärlig ledare, Weld 

Birgit Berndt, Danschef, Norrlandsoperan 

Lars Eidevall, Konstnärlig ledare, Dansstationen 

Rachel Tess, Artistic director, MARC 

Katrín Hall, Konstnärlig chef och Liselott Berg, Administrativ chef dans, GöteborgsOperans Danskompani 

Tomas Persson Carlberg, Koordinator, Amanda Nordmark, Koordinator och Eva Ingemarsson, Konstnärlig ledare samt grundare, At 

36 visningar

Danscentrum Sveriges årsmöte: måndag den 20 maj 2024 kl. 18.00–19.30.


Plats: Zoom, länk och handlingar skickas ut av medlemsorganisationerna.


De fyra medlemsorganisationerna representeras av fyra delegater per Danscentrumorganisation, kontakta din medlemsorganisation för mer information:

Medlemmar som inte är delegater är också välkomna till mötet, dock utan rösträtt. Meddela Danscentrum Sveriges kansli om du, som icke delegat, vill medverka på mötet. Mejla amy.fee@danscentrum.se senast torsdag 17 maj.


Handlingarna delas till delegater och regionala Danscentrumorganisationer tre veckor innan årsmötet.

6 visningar
bottom of page